Linn Ekberg tar vara på havet

Linn Ekberg är miljökämpen som gillar att peppa istället för att komma med pekpinnar. Och trots att hon rest jorden runt och bott i Sydney, Oslo och Stockholm är det i Halländska Steninge hon trivs som allra bäst. Med det öppna havet runt knuten och skogen alldeles intill, med närhet till bördiga åkrar och några av världens vackraste stränder.

Den lilla röda stugan ligger med utsikt över de halländska slätterna. Dörren står på vid gavel och Linn Ekberg hälsar välkommen med ett glatt leende. I hallen står tre surfbrädor som alla bär på en historia. De är köpta second hand och hon älskar dem. Men hon drömmer om att beställa en handgjord surfbräda från en kille i Skåne. Det ska stå Tavaha på den.

Tavaha betyder ”ta vara på havet” och är den nordiska versionen av uttrycket ”Aloha”. Det beskriver en kultur som bygger på sammanhållning och förståelse över landsgränser, generationer och kulturer.

- Det är havet som binder oss samman.

Linn tycker det är dags att vi tar hand om naturen.

Foto: Anders Andersson

Havet har alltid varit viktigt för Linn och varje sommar bytte familjen skogarna i Reftele till havet vid Östra stranden i Halmstad. Idag älskar hon den kalla, nordiska surfen och tar varje tillfälle hon får till att surfa på vågorna längs hallandskusten.

Hon var strax över 20 när hon testade vågsurf för första gången och hon slogs direkt av hur fantastiskt det var. Men samtidigt som hon fortfarande minns lyckan hon kände när hon tog de första vågorna var det även då kampen inom henne väcktes. Kampen om renare hav.

- Mitt allra första surfminne är från när jag surfade på Bali. Det var en fantastisk känsla, men samtidigt fastnade en plastpåse om min fot och jag reagerade på att något var galet.

Sedan dess har Linn varit på surfresor över hela världen och överallt fick hon se stränder fyllda av skräp. På Sri Lanka fick hon slutligen nog. Hon kände att hon måste göra något så hon började helt enkelt strandstäda och det dröjde inte länge förrän både lokalbefolkningen och turister hjälpte till.

Allt skräp hamnar till slut i havet och för Linn är det viktigt att försöka ta hand och havet och naturen så mycket hon bara kan.

Foto: Anders Andersson

- Jag gick och plockade plastkorkar på stranden. Helt plötsligt märkte jag hur både surfinstruktörer och locals började plocka plastkorkar som de sedan gav till mig. De hade ingen aning om varför – men de antog väl att jag behövde det. Ett fint bevis på att en god handling kan skapa ett gott beteende.

Ett par år senare åkte hon tillbaka till Sri Lanka och den här gången ville hon undervisa i skolorna om hur nerskräpning i haven påverkar både djur och natur.

- Vi vet alla att barn är vår framtid. De lyssnar, är smarta och lär sig snabbt. Jag fick hjälp av en vän att översätta sagan ”Rädda haven med hajen Kaj” från ”Håll Sverige rent” till singalesiska.

Det blev ett enormt engagemang hos barnen och Linn fick undervisa i både skolor och tempel under sin vistelse på Sri Lanka. Men Linn kände att hon ville göra mer och det var hon som tog den ideella miljöorganisationen Nordic Ocean Watch till Sverige. Genom organisationen anordnas strandstäd runt om i Sverige och organisationen bara växer och växer.

Havet och naturen är som en del av min familj och jag hade inte klarat mig utan den. Och det känns viktigt att ta hand om det man älskar. Havet och naturen har gett mig så mycket, så jag vill ge något tillbaka.

Linn Ekberg

Linn har dukat fram lite fika. På bordet står egengjord tomatmarmelad, knäckebrödet kommer från ett bageri i närheten och teet är bryggt på egen ingefära. Det slår mig plötsligt att jag inte ser någon plast alls, även om Linn poängterar att det tyvärr inte går att komma ifrån den helt. Men det märks att hon anstränger sig för att göra så liten inverkan på miljön som möjligt.

Förutom att återvinna, återanvända och laga när något går sönder uppmanar hon oss till att tänka outdoor men i stan. Hon reser sig från soffan och tar fram en ryggsäck och börjar plocka fram vardagspackningen hon alltid bär med sig. Ett par hajk-bestick, så hon inte behöver några engångsbestick, en matlåda i rostfritt stål, en vattenflaska som hon ber pressbyrå-personalen fylla på istället för att köpa en flaska vatten och en påse så hon aldrig behöver skaffa en ny.

”Jag vet att det ibland kan kännas hopplöst – men det lilla du gör har betydelse. Jag är ingen marinbiolog eller politiker, jag är en vanlig person, men kan ändå påverka. Det kan du också.”